
DAG 29 den 30 april 2008
Ännu en gång ligger jag i tältet när jag skriver. Till skillnad från i förgår när vi var i Death Valley och svetten droppade ifrån pannan så är det kallt nu, riktigt kallt. Det blåser ganska kraftigt och tältet fladdrar till med jämna mellanrum. Snöfläckar ligger lite varstans, temperaturen ligger runt nollan och jag misstänker att det kan bli en svår natt. Idag besökte vi Zion National Park; ett otroligt vackert och spektakulärt ställe som på minner mig om gamla westernserietidningar jag läste som barn. Rödfärgade klippor och berg sticker rakt upp flera hundra meter. Vid en brant bergsvägg ser vi bergsklättrare som är på väg upp till toppen. Vi får höra att det tar tre dagar att bestiga toppen, vilket gör att klättrarna får tälta i hängande tält längs med den vertikala väggen. Jag gillar ju att klättra på klätterväggar med det här känns lite extremt. Vad gör man när man kommer upp? Jaha, då var vi här. Då får vi väl klättra ner igen. Och hur uträttar man sina behov när man klättrar på det viset? Nummer två vill jag inte ens tänka på, men om man ska pinka så misstänker jag att man bara fäller ut slangen och kör. Om det är så, så vill jag vara den som klättrar först.
(Jag trodde att vi var på väg till Grand Canyon men idag upptäcker Sunniva att de har räknat fel på dagar och att vi har bråttom till Rocky Mountains där vi ska träffa släktingar till syrrorna som har bjudit in oss på besök till helgen. Ingen Grand Canyon nu alltså, det får bli i nästa vecka istället.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar