söndag 6 april 2008

stockholm-Newark-San Francisco forts.

DAG 1 den 3 april 2008  00:04 (svensk tid)


Jag sitter på flyget från Newark, New Jersey på väg till San Francisco. Solen skiner och det är eftermiddag lokal tid. Jag har precis käkat min andra lunch för dagen. När jag tittar på datorklockan är den fem över tolv; på natten. Visst känner man sig lite seg men solen gör att det inte känns särskilt sent. På tv skärmen rullar Ps I Love You, en romantisk, någonting, chic-flick. Jag kan följa filmen på tretton skärmar samtidigt, men den blir inte bättre för det. Resan ska ta 6 och en halv timme, p g a motvind, annars hade den gått något snabbare. Känns lite drygt med tanke på att man precis suttit nära nio timmar på ett plan från Arlanda till Newark. Feature film: Alvin and the Chipmunks. En rulle jag gärna klarat mig utan. En något händelselös resa som blev något intressantare när Anders Wedin eller vad han nu heter, mera känd som Moneybrother ställde sig vid raden framför mig och började snacka med en medelålders man med fjortisbeteende. Tydligen en bekant som också är i musikbranschen. Moneybrother snackar om hur han funderar på hur han ska göra med nästa skiva, ”gå till ett bolag eller göra det själv?, Branschen är ju så konstig nu.” Verkar syfta till det faktum att folk inte köper skivor längre. Det finns få saker som är så tråkigt som att lyssna på musiker tala om musik; jag sätter på mig hörlurarna. Funderar lite på varför Moneybrother går runt med en mössa inne i planet. Kan konstatera att klimatet inne i planet inte kallar för någon mössa. Han kanske vill försäkra sig om att han blir lagt märke till. "Vad är det för nisse som går runt med mössa inne i planet?  Men det är ju han där Moneybrother!"Who knows? Men jag gillar Moneybrother, särskilt den där senaste?, där han låter nästan exakt som Bruce Springsteen i verserna. Efter att ha snackat en stund med snubben framför börjar han prata med två medelålders kvinnor som trånar efter honom. Något de givetvis skulle förneka. Dom tycks också känna honom sen tidigare. I ärlighetens namn verkar den ena inte vara mer än trettio någonting, men jag känner att jag vill klumpa ihop dem.


Inga kommentarer: